Isabelle Rainfields

Jag håller med alla om att starthästen numera är så otroligt mycket finare än den tidigare looken. Färgen är mer intensiv och äkta, det ser ut som riktig päls och inte "plastigt", manen är livlig och rufsig, ögonen är glansiga och livfulla, ja hela hästen är hundra gånger bättre!

 Däremot finns det saker jag önskar kunde ha varit annorlunda! Halsen - som tidigare var kraftig och välmusklad efter alla äventyr man varit med om - är numera likt en kamel och har snarare berikats med en underhals? Vad händer med musklerna vi jobbat fram...? Bakbenen är för långa och böjs och belastar senorna på ett fult sätt, vilket syns bäst när hästen skrittar. Galoppen är som allra finast i ökad fart, den samlade galoppen är lik trakehnarens men jag tycker den är ok. Jag saknar dock den tidigare variantens runda och luftiga galoppsprång. Numera är den rak och väldigt stel. Jag saknar den känslan, att hästen liksom går fram som på moln. Lätta, äventyrliga steg - som gjort för att utforska Jorvik. 
 Men men, man kan inte få allt. Hästen är i alla fall otroligt fin och jag vill så gärna kunna skaffa fler hästar i detta utseende! Min Autumndancer ska ha en livlig man, jag älskar knopparna men jag vill ha dessa på dressyrhästar! En önskedröm är att köpa på sig mer Jorvikiska varmblod som jag kan ha som just dressyrhästar... :) 

 

Det får framtiden visa!